Uteliggare får skylla sig själva!
Kommer ni ihåg att jag berättade om den hemlösa mannen som bor här på gatan. Han ligger kvar än nedbäddad i sin sovsäck och ser allmänt deprimerad ut. Sabrina har bett våran städerska packa ihop en matkorg åt honom för att gå ut och ge han så att han har lite att äta. Det tycker jag är en väldigt fin sak att göra.
Men vi pratar och är kluvna. Jag har skrivit om detta tidigare.
Vems fel är det att dem sitter där dem sitter? Jag tycker verkligen synd om dem och det är klart att även jag har ett hjärta.
MEN jag tycker även att man har lite eget ansvar när man lever i hög-standard länder. Det finns sociala bidrag och möjligheter att få hjälp till att starta ett liv. Jag tror personligen att många av dessa uteliggare väljer sitt öde på något vis. Den tanken slår mig varje gång jag ser en flaska sprit eller en ciggaret vid dem. Jag menar dessa människor har inget tak över huvudet, inga frächa eller varma kläder, dem har ingen mat, men dem väljer att slösa pengar på sprit, droger och tobak.
Herregud, jag förstår att deras beroenden är svåra att ta sig ur. Det har jag förståelse för, men det jag inte förstår är den empati vi alla känner. (Ja, även jag)
För hur jäkla jobbig det än är, så har dem valt sitt öde. Dem har valt att inte ta sig i kragen och kämpa. Så valet är deras eget. Dem kan välja att resa sig upp, skita i flaskan och gå till socc. Dem kommer få någonn slags hjälp. För hjälp finns.
Så varför inte ta den?
Jag förstår våran empati till fattiga hemlösa människor i länder med låg standard. Jag förstår att vi vill hjälpa människor som inte har några val i länder där det inte finns möjligheter och hjälp. Men jag kommer aldrig förstå varför mitt hjärta smärtar när jag går förbi en uteliggare i ett land med standard och möjligheter.
